Augmented reality - hur funkar det?

Image courtesy howstuffworks.com

Säger man augmented reality (AR), ungefär "förstärkt verklighet" på svenska, tänker nog de flesta på speciella glasögon som förändrar världen omkring dig. I framtiden kan AR vara att informationen från din GPS-navigator i bilen ritas upp direkt på vindrutan istället för att du måste vrida huvudet och läsa på skärmen. Eller speciella speglar som låter dig ändra kläder eller frisyr.

En artikel i Economist "Reality, only better" ger fler exempel: kirurgiska "kartor" projiceras direkt på patientens kropp så att operationen kan bli mer precis. En djurpark i Frankrike har tagit bort djuren i safariparken och i stället get besökarna speciella kikare, genom vilka de kan se djuren i AR.

I lite enklare form kan AR vara att man har stora skärmar på kontoret som visar andra miljöer eller andra personer i naturlig storlek, t ex kollegorna i en annan stad. Det fysiska kontoret här och nu förstärks med kollegorna på distans. På samma sätt kan man göra med en konferens som är halvt virtuell, halvt fysisk. Jag är väldigt nyfiken på om det är några bra erfarenheter från den typen av event.

Det intressanta blir när det virtuella och det fysiska blandas. När fysiska objekt och personer överförs till den virtuella världen. Och när de virtuella objekten, som byggnader, rum och möbler placeras i den fysiska världen. Denna blanding kommer också att kallas för 'verklighet' i framtiden. Så virtuella världar och spel kommer inte längre kunna kallas "ett sätt att fly verkligheten". Eller som Nicholas Carr, författare till "The Big Switch", skriver i sin blog Rough Type: "What's really going to happen is that the real and the virtual will blur together, become indistinguishable, as more of our experience becomes computer-generated. Eventually, there won't be any reality to escape from."

Gratis är gott

Mars nyhetsbrev från Springwise (bra trendspaningar) har temat "FREE LOVE" - om hur och varför så många varor och tjänster blir gratis. Allt från flygbiljetter, till kunskap till blöjor. Läs hela långa artikeln, den är härligt illustrerad också!

Sammanfattning av varför så mycket blir gratis
- Enda sättet att nå fram till kunderna i en värld där de är översköljda med reklam och budskap.
- I den digitala världen närmar sig produktions- och distributionskostnaderna noll. Kunderna har vant sig vid att det mesta är gratis på nätet. Intäkterna kommer istället ofta från reklam. För nåra år sen hade eposttjänsterna begränsat lagringsutrymme. Idag är gratis obegränsad lagring en självklarhet.
- Produktionskostnaderna för fysiska varor har också fallit över tiden. (Man kan fråga sig om det inte är sjukt att en T-shirt kostar 2 kr att producera i Kina). Speciellt gäller detta teknik. Det gör att man kan ge bort mobiltelefonen, men ta betalt för abonnemanget.
- Uppmärksamhetskåta "generation C "skapar musik, texter och filmer som de lägger ut gratis på nätet. Status 2.0 handlar om att synas på listor och få många kommentarer på sin blogg.
- Ökad trend mot byteshandel. Min julsemester i Italien är ett exempel. Vi bytte en vecka i vårt hus i Stockholm mot en lägenhet vid Lago Maggiore via homeexchange.com
- Mer återvinning.

Wired-redaktören Chris Anderson myntar begreppet "freeconomics" i senaste Wired, vilket han beskriver som en ny sorts gratis. (OBS! Bara för att nåt är gratis betyder det inte att någon inte tjänar pengar nånstans i kedjan. Se på Google till exempel). I den 6-sidiga artikeln reder han ut vad gratistrenden får för implikationer för olika typer av branscher.

Hyra istället för att köpa?

Det här med att hyra istället för att köpa har slagit stort. Möjligheten att hyra dyra designerhandväskor har till exempel blivit en riktig snackis. På siten "From Bags to Riches" kan du till exempel hyra en Fendi Spy Bag i en månad för ca $150. Skulle du köpa motsvarande väska kostar den ca $2,190. (En virtuell Fendiväska i Second Life kostar ca 75 cents).
Andra exempel:
Hyr en Pensionär
Hyr en andel i en hund - Flexpetz säger inte att de hyr ut hundar utan att de erbjuder "a shared dog ownership concept".
Hyr en ko: På Bestsdjursförmedlingen kan du hyra både betsmark och kossor om du har behov av det.

Framtidens virtuella arbetsplats - går allt som en lek?

Stanford Humanities Lab (SHL) ordnande förra helgen en konferens om virtuella världar: Metaverse U. Eftersom SHL är intresserade av hur ny tekonologi påverkar relationen mellan människor, hur vi kan vara "mänskliga" i digitala världar mm bjöd konferensen på många intressanta diskussioner bortom de vanliga om marknadsföring i virtuella miljöer. Jag var inte där, men har läst sammanfattningar på konferensens Wiki och i många bra bloggar.

I diskussionen "How virtual worlds impact the future of Work" medverkade min favorit Reuben Steiger (Millions of Us), Byron Reeves (Stanford) och Christian Renaud (Cisco). Reeves forskar på hur spellika tillämpningar kan användas i arbetslivet, Renaud leder Cisco's arbete med att utveckla verktyg för samarbete och Steiger arbetar med och lever i virtuella världar.

Intressanta idéer som presenterades:
- I en virtuell miljö kan man stöta på kollegor på ett mer slumpartat sätt än i en organiserad videokonferens. De viktiga samtalen sker mellan möten, inte alltid på ett strukturerat sätt. "You can’t bump into someone on a video conference", som Christian Renaud uttrycker det. Det är viktigt att utveckla de virtuella arbetsmiljöerna så att de sociala ytorna maximeras, men också möjliggöra privata ostörda miljöer (precis som på ett fysiskt kontor).

- Företag inser inte vilken potential det finns i att låta folk ha mer kul på jobbet! Det som händer i virtuella världar är att folk klär ut sig, dansar och bygger roliga miljöer, vilket kan ha en fantastisk effekt på både kreativitet och produktivitet på en arbetsplats. Utmaningen ligger i att hitta en spellogik som stämmer överens med organisationens mål och prioriteringar, menar
Byron Reeves, på Stanfords Human Sciences and Technology Advanced Research center.

- När spelgenerationen kommer in i arbetslivet kanske det blir nödvändigt att inse att spellogik är mer motiverande än Excel-ark och siffror. Medarbetarna blir mer engagerade och har lättare att nå sina mål. Är dagens företag beredda? Vet de hur de ska utveckla en spelllogik som bidrar till att medarbetarna når företagets mål?

- Mus och tangentbord skapar inte naturlig interaktion mellan människor. Teknik för att tracka mimik och ansiktsuttryck är under utveckling. Nu finns också teknik för att fånga ansiktsuttryck och överföra dem till din avatar. Så att om du ler så ler din avatar osv. Exempel på sån teknik är faceLAB. Men kombinationen virtuell avatar och vanlig webkamera kan räcka långt.

Sammanfattningar av diskussionen hittar du här:
Forrester Information and Knowledge Management blog
Virtual Worlds News
InformationWeek: Digital Life Blog

Fler förslag på byråfokus

Forrester kallar framtidens reklambyrå för "The Connected Agency". En tid när traditionella byråer misslyckas med att hjälpa sina kunder att skapa relationer och konsumenterna bli allt mindre lojala till specifika varumärken, krävs en ny sorts byrå: "one that shifts: from making messages to nurturing consumer connections; from delivering push to creating pull interactions; and from orchestrating campaigns to facilitating conversations". Traditionella byråer måste in i de sociala nätverk där konsumenterna finns och hjälpa sina uppdragsgivare att bli en integrerad del av dem.

Helt virtuell i tre månader

Christian Renaud är Chief architect of networked virtual environments på Cisco. I oktober 2007 bestämde han sig för att sluta flyga runt jorden på korta möten och istället använda ny teknologi. Han lyckades för alla utom ett möte. Erfarenheterna från de första tre månaderna har han skrivit om på The Nature Conservancy. Han kallar sina erfarenheter för: "deprogramming people from defaulting to an in-person meeting".

Hans viktigaste reflektioner:
- Skapa rätt förväntningar. Meddela i god tid att du kommer att medverka på mötet eller konferensen på distans.

- Erbjud alltid deltagarna en möjlighet att följa upp via din blogg eller epost.

- Välj rätt kanal för mötet. Konferenssamtal eller epost är bra för enkla frågor. För mer djuplodande samtal är videokonferens (eller motsvarande) bättre. Möten med många blir röriga på konferenssamtal. Då är möten i en virtuell miljö bättre. De erbjuder interaktion som är snarlik den vid fysiska möten.

Vilken bransch är JAG i?

Annika Lidne har tipsat om en bra artikel. (Hon har en mycket läsvärd blogg också). Email-marknadsföringsgurun (ej hans oficiella titel) Al DiGuido skriver om ett nytt
kommunikationsparadigm i "The Message Is the Medium". Hans poäng är att kunder vill "umgås" med företag som kan utnyttja den information som finns i kunddatabaser på ett spännande, personligt, och ett i tid och rum relevant sätt. Ett sätt som "make the process of conducting business with you a pleasurable experience". Jag fastnar för ordet "pleasurable". Det behövs byråer som kan lyfta fram varumärkets glädje, humor och personlighet i dialogen med kunder. DM-byråerna är de som traditionellt varit duktiga på databashantering.

Min favoritbyrå Millions of Us pratar om att de hjälper kunder att "Build communities on the emotions underlying their brands". De kallar sig en byrå "specializing in Virtual Worlds". En viktig aspekt som de lyfter fram i vår TIVO-zappande tid är: "So we focus our entire business on getting brands into online social environments in ways that aren't interruptive."

Dessa miljöer kan vara både virtuella världar eller sociala nätverkstjänster som Facebook. (Gränserna mellan de två miljöerna håller ju på att suddas ut). Virtuella världar kan vara en förlängning av en film, en TV-serie, en produkt eller ett socialt nätverk.

Så vad kallas den sortens byrå som hjälper till att skapa meningsfulla, lustfyllda och relevanta sociala sammanhang och arenor där företag kan knyta relationer med sina kunder? Vilken bransch är JAG i egentligen? Social mediabyrå? Dialogbyrå? Vad heter branschen? Sociala upplevelseindustrin? Konferens- och eventbranschen kallar sig sedan ett par år tillbaka för mötesindustrin. Är det inte den jag jobbar i också? Fast de mötesplatser jag arbetar med att skapa främst är virtuella. Vad är egentligen nyckelkompetens i min bransch? Jag ber att få återkomma...

"Vilken bransch är ni i?"

Jag minns en övning som Craig Kanarick, Creative Director på Razorfish, brukade göra med byråns kunder. 1997 hade inte alla kunder förstått hur de digitala medierna bäst skulle användas för att förstärka varumärke och kundrelationer. För att visa hur de kunde tänka ställde Craig frågan "Vilken bransch är ni i?". Han exemplifierade med Coca-Cola. Man skulle kunna säga att Coca-Cola är i "the beverage industry" (dryckesbranchen). Då skulle deras kommunikation handla om drycker och smaker. Men ställer man frågan på sin spets så skulle man kunna säga att Coca-cola är i "the making you feel great business". Fokus är inte på den bruna kolsyrade läsken utan på upplevelsen du har när du dricker den. Kunddialogen ska handla om sätt att förstärka den upplevelsen. Vilket Coca-Colas traditionella reklam alltid har gjort. Utmaningen för kunderna 1997 var att förstå hur de digitala kanalerna ger oss möjlighet skapa skräddarsydda tjänster utifrån varje kunds behov och intressen. Och kanske viktigast av allt, göra det möjligt för kunderna att träffa andra roliga männsikor med liknande intressen. Nyckelfrågan var: Vad behöver vi samla in för typ av kunskap för att skapa en framgångsrik tjänst?

11 år senare har de flesta företag experimenterat både en och två gånger med olika sätt att utforma sin kunddialog i digitala media. Vissa har hittat fantastiska sätt att skapa meningsfulla, lustfyllda och relevanta sociala sammanhang och arenor för att knyta relationer med sina kunder. De som har lyckats är de som har förstått betydelsen av frågan "Vilken bransch är ni i?". Ett strålande exempel är Agria Djurförsäkrirng. De har för länge sen lämnat identiteten som ett bolag i försäkringsbranschen. Genom att fokusera på kundernas kärlek och intresse för sitt husdjur har Agria skapat en levande och aktiv mötesplats för djurägare. Deras webb har massor av sociala funktioner och är full av glädje, känslor, engagemang och liv. Vilken bransch är de i? Svar: "Djurägarbranschen. Vill du läsa mer om hur de har tänkt finns en bra artikel på InternetWorld (från april 07). Pia de Gysser, CIO, på Agria berättar att de "förväntar sig att kunderna ska spela större roll för webbens utveckling i framtiden".

Det finns många banker, försäkrings- och telekombolag som skulle behöva göra den enkla övningen "Vilken bransch är ni i?" för att hitta en ny bas för sin kunddialog.